Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

In all dishonesty

6618001866180019Two pictures Daniel took of me in his old flat in July

Life right now several things are upside down and turned around. I can’t write about what it is, at least for now, so writing at all feels dishonest. This is the longest I’ve gone without blogging, and I don’t plan on repeating it. Just know all is well, or at least fine. There are just too few hours in a day to work, figure difficult things out, deal with heartbroken friends, drink mulled wine and cry over the phone to write about it. And that’s my biggest problem, knowing how I can restructure my life so that I have time to write. Right now it doesn’t feel like I will every be happy if I don’t.

Help? How do you sort out your life?

 

Linn

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
10kommentarer
  • Vill inte hijacka ditt inlägg men relaterar så mycket, vill bara säga att det lägger sig och ibland så får en liksom ta en dag i taget och inte tänka så mycket på sen. Tills det stillar sig. Säkert världens sämsta råd, men vissa dagar tänker en bara ”Men, inte meeeeeer nu!” och sen avtar det utan att en vet. Vi finns alla kvar här och hejar på dig i alla fall!

    Nastasja 2015-12-12 20:27:03 http://nastasja.blogg.se
    Svara
  • Vi finns kvar!

    Lisa 2015-12-11 23:53:47
    Svara
  • Släpp så många måsten du kan (och det dåliga samvetet över att du inte gör dem) förutom jobbet tills du kommit in i det mer. Det är en stor omställning, men det blir bättre!

    Johanna 2015-12-11 10:43:56
    Svara
  • jag håller verkligen med ellen här ovan för jag kände exakt likadant när jag börjat jobba heltid. chocken och tröttheten golvade mig i cirka 6 månader och sen efter det har det bara blivit bättre. så just hang in there! 🙂

    Svara
  • <3 <3 <3 ringer i helgen <3 <3 <3

    frida 2015-12-11 04:05:20 http://www.fridareg.com/blog
    Svara
  • I just believe in trying to make new friends and take as many walks outside as possible. Also: time never stops and that’s a soothing thought.

    amelie 2015-12-10 23:43:36
    Svara
  • Jag började jobba på bandet på Volvo i maj i år och det var verkligen en omställning. Jag hade tagit studenten 2 år tidigare och haft tusen olika deltidsanställningar. Helt plötsligt jobbade jag heltid måndag till fredag (och ibland lördag) från 06:30 på morgonen och sen hem och lägga sig vid nio varje dag. Det kändes som hela mitt sociala liv försvann, dels för jag var tvungen att gå och lägga mig så tidigt, dels för jag var för trött för att orka göra någonting annat än ligga raklång i min säng och scrolla genom internet. Först nu, 6 månader senare, känner jag att jag har kommit in i att leva på det här sättet och faktiskt orkar göra andra saker. Läsa böcker, plugga till högskoleprov osv etc. Jag tänker att man blir extremt utmattad och förvirrad av att vara i nya situationer och att psyket behöver tid för att ställa om. Älskar din blogg och att läsa dina texter. Kram

    Ellen 2015-12-10 21:57:51
    Svara
  • Jag har läst din blogg länge, men har aldrig riktigt kommenterat. Har kunnat identifiera mig med dig på så många sätt. Bor just nu i köpenhamn efter 5 år i London där jag har mina vänner och mitt ”hem”. har en engelsk pojkvän, älskar allt som har med pubar att göra, spenderade också mina kvällar på catch och efes, bodde precis vid ridley road market och antar att din blogg ibland låter mig åka tillbaka ett par minuter. Iallfall. När jag flyttade hit hände så mycket, familjproblem, ny kultur, inga vänner och kaos inombords samtidigt som press över att prestera, lära känna folk, göra allt det där jag planerat som jag ”aldrig kunde göra i London”. Jag har inte gjort någonting typ, men jag börjar känna mig som mig igen. Och jag har slutat pressa mig själv att göra allt. Jag har börjat organisera mig själv igen och jag tror mest det är för att jag liksom känner mig mer stabil. Antar att det jag vill säga är att ge dig tid att hantera det jobbiga, stressiga och gör saker som inte känner dig stressad och sen kommer det förhoppningsvis klia i fingrarna igen. Vet inte om det här hjälpte, men nu har jag iallfall kommenterat här ordentligt. Hoppas det löser sig. Din blogg är den enda av tre jag läser och även om det skulle dröja lite längre mellan iläggen så kommer jag fortfarande komma hit. Ta hand om dig!

    Julia 2015-12-10 16:58:21
    Svara
  • Ja, hur fan reder en ut sitt liv egentligen. Undrar jag också från inuti mitt depressiva töcken. Men vad fint att det verkar betyda mycket för dig att skriva här, för det betyder mycket för oss som läser. Älskar det här lilla universumet! Lycka till och hoppas du får pejl på det

    Sophie 2015-12-10 16:10:30
    Svara
  • take a break if you need to! I truly hope everything is fine or that it will be.
    And you know, this is a ‘safe’ place for us to come and enjoy your honest and great writing but also for you, to not worry about what you’re writing or if it ‘dishonest’. Because when you’re writing, who can you be but yourself right?
    Lot of love from Montreal,
    Drink as much mulled wine as you neeed to!

    Ci 2015-12-10 16:00:20
    Svara
Linn Wibergs webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Home
Andrea Brodin
Lifestyle
Vanja Wikström
Lifestyle
Sanne Alexandra
Hälsa
Foodjunkie
Hälsa
Träningsglädje
Lifestyle
Tess Montgomery
Lifestyle
Elin Johansson
Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Susanne Barnekow
Home
34 kvadrat
Hälsa
Fannie Redman
Lifestyle
Linn Herbertsson
Lifestyle
Dasha Girine
Mode
Petra Tungården
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Sandra Beijer
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Man
Niklas Berglind
Lifestyle
Makeup by Lina
Mode
Fanny Ekstrand
Mode
Chrystelle Eriksberger
Man
Marcus Schuterman
Man
Viktor Frisk